Hallens Härads Rätt den 25 januari 1754.

 

 

Pär Olofsson i Möckelåsen angav, efter laga stämning, att Pär Pärssons och Enar Jonssons i Kläppe getter skola under denna skördetid kommit in uti Pär Olofssons åker, samt ätit upp och förtrampat den oskurne säden; därföre påstås ersättning för skadan och rättegångskostnaden.

Pär Pärsson och Enar Jonsson sade sig ej veta, att deras getter getter hava varit i Pär Olofssons åker, som ej skall vara med giltig gärdesgård omhägnad, därföre ock Pär Olofssons egna getter skola hela sommaren hava gått där in.

Pär Pärsson i Välje vittnade, efter avlagd ed, att han har för tre veckor sett Pär Olofssons i Möckelåsen sädesåker vara av getter äten och trampad på två mälingar, till skada av en fjärdedels tunna korn; därjämte har han uti Pär Olofssons fähus sett några getter vara insatta, som Enar Jonssons i Kläppe dotter sade sig hava borttappat, och då återtog. Uppläst och vidkändes.

Dragonen Johan Söderberg vittnade, efter uppgiven ed av båda Parterna, att han sist i höandtiden har drivit några Möckelåsens byamäns egna getter utur Helge Jonssons ärteåker; men ej har han sett några getter i Pär Olofssons åker.

Utslag

 

Emedan getter äro otame Kreatur, som flyga över gild gärdesgård, och göra skada i åker och äng; så prövar Häradsrätten skäligt, att ej någon må släppa sina getter på betning utan dugeligt vallhjon, vid tio daler silvermynts vite, utom skadans ersättning. Och där Pär Olofsson vill vidare fullfölja denna sin talan, varuti han ej har eller ej kan skaffa mer än ett vittne, må han enligt likmätigt 9 Cap 2 § Bygd. Balken, å nästa Ting med själv sin ed sanna sin utsaga, att han Kläppe boernes getter i sin åker funnit och intagit.

 

Tillbaka