Anton Lundgren.


Tack var att Alma blev Myckelåsebo kom Nils Lundgren och hälsade på och blev förtjust i Källmanstäkten som han köpte av Erik Agerberg och trots sin ålder kunde han skapa sig ett litet trivsamt hem som ännu i denna dag är bebott. Och det var ju på grund av att Lundgren flyttade hit som även Anton Lundgren blev Myckelåsebo vilket jag vågar påstå var det bästa som kanske någonsin hänt Myckelåsen.

Det fanns väl knappast någon som inte var i behov av hjälp med renovering av sina bostäder och alla ville ha hjälp av Anton. Och så en dag beslöt han att sätta upp en snickarverkstad, den byggde han på den tomt som vi idag kallar Isbergs. Han drev denna verkstad i många år.

Men så kom den tid när det blev möjligt att få sig ett PerAlbin torp och då byggde han åt sin Svåger Lars Öhrling ett fullständigt PerAlbintorp som Mattis i Vele sa oppma Horsmyra. Och när Lars flera år efteråt drabbades av sjukdom byggde Anton uppe vid Lundgrens en ny stuga till Lars. Och det konstiga är att alla husen Lundgren byggde fortfarande är bebodda. De enda laster han hade var bäckmete och bärplockning.

Det går bara inte att lämna Anton utan vidare för en rättrådigare människa än han tror jag nämligen inte någonsin har trampat vår jord vilket jag vill försöka bevisa med det faktum att jag aldrig hört en enda människa som haft något nedsättande att säga om honom och jag undrar verkligen hur många sådana människor det finns. Han mor liksom hans moster hade bägge i unga år avlidit i cancer. Jag vet vad jag har att vänta mig, sa han.

Han hade en svåger som ägde Sundinsgården i Välje. Då bytte han bort verkstaden mot gården för att bli bonde. Men han hann aldrig skaffa några djur innan hans fru Maria drabbades av en cancersjukdom varför han sålde gården och flyttade till Östersund där han avled efter en hjärtattack. Om jag minns rätt överlevde Maria honom med 7 år.

Vi som på den tiden bodde sönna flon måste erkänna att vi hade en obeskrivlig tur som fick ha Anton ibland oss så många år, det finns knappast något hemman som inte har något att peka på som Anton Lundgren har gjort.

Jag har ett minne långt bak i tiden. När Lundgren blivit gammal hade Anton övertagit Källmanstäkten och bodde där med sin hustru Maria. En dag efter älgjakten hade han lovat far att bli med upp till Malmmyren och hämta älgkött. Det var två älgar så det behövdes två hästar med släp. Även jag hängde med men var väl för ung för att göra nån nytta. Lastningen var klar och hemfärden skulle börja när Ecke i Erikjans kom springande med bud att Anton skulle skynda sig hem eftersom Lundgren var död. Han hade börjat bära in några kornskylar och det hade blivit för tungt.

Tillbaka