Myckelåsen

Hemmanet Myckelåsen

Vid freden i Brömsebro 1645 kom Jämtland att bli svenskt och detta år har fått bli startpunkten för denna sammanställning. Bristen på källmaterial för tiden dessförinnan gör det svårt att avgöra var inom byn tidigare brukare varit verksamma.

År 1645 stod Enar Sjulsson som ägare till hemmanet Myckelåsen om 4 ½ tunneland skatte. Nu 2010 finns det tre bönder, Anders Eriksson, Bengt Gunno Persson och Mats Jutman. Tiden däremellan har sett mer än 30 gårdar och torp och över 200 familjer och enskilda som försökt att leva på det marken och skogen kunnat ge. Namnen på dessa ägare och brukare och de gårdar ock torp de hävdat presenteras här tillsammans med utdrag ur det äldsta bevarade dokument som kan berätta om respektive gård eller torps tillkomst. Köpehandlingarna för de enskilda ägarna har lagts in när de varit bevarade.

Gårdsnamn förändras över tiden, jag har som regel använt de namn som är bekanta för dem som tillhör min egen generation. För fastigheterna i Storåsen har äldre namn använts. För brukningsenheter som inte längre finns kvar har skifteshandlingar, köpehandlingar och domböcker rådfrågats.

 

Brattåkergodset

När den svenska tiden började låg en tredjedel av byn öde. Den delen kallades Brattåkergodset och var på 2 och 2/3 tunneland skatt. Den sista innehavaren hade varit Olof i Svensåsen, hans arvingar sålde 1646 till Länsmannen i Trappnäs, Joen Eliansson och Jöns Mårtensson i Trusta på Norderön detta "Ödesböle Möckelåsen bestående av Två Tunneland och Två Spann åker med lotter och lunder, som därunder lago, av ålder legat hava och med lag tillvinnas kunde, intet undan tagandes.". Brattåkergodset blev nu fäbodar och utmarksslått för Trappnäs och Trusta. Åkern blev lagd i fast lägde och kom så att förbli i över ett hundra år.

 

Verkö Urfjäll

Det fanns en gammal hävd i Myckelåsen som gick under namnet Verkö Urfjäll. Verköns bönder hade slått i Myckelåsen och sommartid sin boskap på byns skog. Inga handlingar finns bevarade som berättar hur det började, marken i Myckelåsen nämns i domstolsprotokoll från slutet av 1600-talet. Vid storskifte av Myckelås bys utmarker 1800 hävdade Myckelåsens byamän att Trappnäs, Trusta och Verkön ingen rätt hade till skog och mulbete inom byn och endast skulle få behålla det man hade inom hank och stör.

Häradsrätten tillhöll dessa tre byar att med dokumenter försvara sin anspråk. Trappnäs och Trusta kunde visa upp ett domboksutdrag från 1650 men för Verköborna gick det illa, man hittade inga dokument men menade dock att gammal hävd var tillräckligt. Utan mulbetesrätt skulle endast återstå en utmarksslått. Man skrev nu 1805, det hade redan varit flera år med kostsamma processer och kanske tyckte Myckelås, Trappnäs och Trusta byamän att det var nog. En "förening", en överenskommelse, ingicks där Verkön visserligen blev utan skattetal i byn, men, och det var det viktiga, de fick behålla mulbetet för sin boskap och sina hästar på Myckelåsens skog. Alla de lotter man haft inom byn samlades i ett sammanhållet stycke, Malmtäkten.

 

Skallböle.

Skallböle är ett gammalt ödesböle, hur gammalt vet vi inte. Gamla Väljebor födda på 1660-talet hade hört sina föräldrar berätta att ödesbölet Skallböle en gång i ett arvskifte delats mellan Välje och Svedje i Marby och Sölvbacken i Oviken. Sölvbacken mister det mesta av sin del i en dom 1741. Skallböle kom senare att i sin helhet bli en utmark till Svedje by och blev slåttermark och fäbodställe. Den första dagsverkstorparen kom 1871. Från 1905 till 1913 kom det tre nya hushåll. De gamla fäbodarna blev nu torpställen.

Det finns skäl att räkna in Skallböle i Myckelåsens by. Byarnas gränser i denna del av Jämtland etablerades mycket tidigt, långt innan vi har några bevarade domböcker. Skallböle ligger inom det som av gammal hävd kan sägas vara Myckelåsens bygränser.

 

SKIFTA TILL KARTA


© 2009 Kurt Nordman
E-post: nordman@mykil.org
http://mykil.org/
UpUppdatering 2009-01-06